Helgö - den gåtfulla ön!

Helgö - helgad, helig eller helande - många tolkningar och ny forskning ger en komplex och spännande bild av detta fantastiska fornlämningsområde, mitt i "Kulturens övärld".

 
Husgrupp 2, sett från nordöst. Målning av Mats Vänhem.

Fornlämningsområdet på Helgö, ibland kallat "Helgösamhället" började växa fram någon gång kring 200- talet e. Kr., men platsen har rötter i bronsålder. Fynd på en sommarstugetomt ledde 1954 till omfattande arkeologiska utgrävningar och en internationell sensation. Bilden av boplats och verkstadsområde i någon form knutet till en tidig aristokrati har vuxit fram, med fortsättning in i Vikingatid, sida vid sida med det mer kända världsarvet Birka - Hovgården, på Mälaröarna Björkö och Adelsö. 

Bland de mer kända arkeologiska fynden på Helgö är en Buddhastatyett från nordvästra Indien (Swatdalen, i nuvarande Pakistan), en bronsskopa från Egypten, sannolikt koptisk, båda daterade till 500-talet, 26 stycken guldfoliebleck, s.k. Guldgubbar, samt lämningar efter specialiserat metallhantverk. Bland de kanske mer okända fyndkategorierna är malstenar, som även finns kvar ute i området, bakugnar och förkolnade brödkakor - fyndkategorier som ger kunskap om den tidiga brödkulturen i Skandinavien.

Helgö var under forntiden uppdelad i flera små öar varav två av dem har sk. fornborgar - stenhägnader runt krönlägen. Vattnet var forntidens vanligaste färdvägar och ön hade sannolikt mer relationer, åt alla vädersträck, än vad vi idag känner är naturligt med vägar, broförbindelse och nya landskapsgränser. Vi får blicka ut över en omnejd med gårdar i Mälardalen, över Skandinavien, över de Engelska öarna, ned till kontinenten och ännu längre... Det är ett långt tidsskeende, med många människor och stora geografiska områden, som ryms inom Helgös förhistoria. 

Någon gång efter vikingatiden fanns det två Bonagårdar på ön, den ena över vägen från fornlämningsområdet och den andra vid dagens Kaggeholmsslott. Ön var länge i privat ägo med namnet - Lillön - och fornlämningarna hamnade i en lång törnrosasömn, där den bara anades i början av 1900-talet, tills sommarstugebyggare satte sina spadar i backen... 

Efter arkeologiska undersökningar ledda av arkeologen Wilhelm Holmqvist,  ortnamnsstudier av Karin Calissendorff och mycket engagemang från lokale Helgöentusiasten Rune Däcker har ön återfått sitt gåtfulla namn Helgö.

Litteraturen om Helgö är omfattande och tolkningarna emellanåt vitt skilda, för mer lästips sök gärna i Kungliga Vitterhetsakademiens bibliotek.

 YouTube - Helgö den heliga ön  
"Kulturens vägar" filmat på Kulturarvsdagen, den 12 september 2010. Av Fotograf  Gunnar Fahlström, Publishingkonsult AB

• Helgö den gåtfulla ön, W. Holmqvist & K-E. Granath 1969.
• Excavations at Helgö I-XVIII. 
• Thirteen Studies on Helgö. SHM, 1988.  

För mer information se Stockholms länsmuseums hemsida

linda@forntida.se